För elva år sedan flyttade jag till Stockholm och började på konstskola. Jag kom och tänka på det för att jag tittade in på skolans hemsida och såg att de fått nya lokaler. Säkert skönt för dem med mer plats, men lite sorgligt känns det. Min anknytning till skolan känns ännu svagare på något vis dessutom har två av mina lärare slutat och den tredje tagit tjänstledigt.

En del konstnärer säger att de lärde sig att titta efter när de gick på konstskola. Det känns nästan som en klyscha att säga sådant även om det också är delvis sant även för mig. Egentligen vill jag helst säga att jag framförallt lärde mig att göra aktiva val och välja bort det som inte gynnade bilden. Jag lärde mig också att det inte finns något objektiv uppfattning utan att alla lärare och elever har olika smak och väljer olika.

Sammanfattningsvis tycker jag att det är något av det bästa jag har lärt mig där. Den andra sidan av det där med smak är också att konstvärlden inte på något vis är befriad från trender något som jag blev varse om några år senare och fick lite insideinformation från när jag sållades bort ur antagningsproceduren på Konsthögskolan ( i branschen kallad “Mejan”).

- Om Rhode hade varit professor på den här skolan hade det kanske funkat. Trist att höra att man är 20 år efter (han var professor där på 70-talet) .

Dessutom har jag lärt mig att inte använda skuggor när jag tecknar. Fråga mig inte vad det är för fel på skuggor. Det funkar när jag använder tusch, men känns fel med blyerts. Det var en tydlig trend åt rena blyertsteckningar och jag har otroligt svårt att frigöra mig från den delen av min konstskoleestetik. Det är förstås en konst att beskriva volym med enbart linjer, men många stora konstnärer har ju använt skuggor på olika sätt. Helt klart är i alla fall man ska aldrig använda sig av någon idé utan att förstå varför. Det är bara det att det är svårare att frigöra sig från vissa lärdomar. Innan jag började på konstskola fick jag lära mig att inte använda svart för att det smutsade ner alla andra färger. Det tog lång tid att frigöra sig från det, men nu använder jag oftast bara svart vitt och någon färg till. Det känns friare att jobba så alltså finns ingen anledning att gå tillbaka till den tidigare idén om att svart är en smutsig icke färg.

Det här inlägget postades måndag, 22 augusti, 2005 klockan 11:25 under Övrigt. Du kan följa svaren på det här inlägget genom RSS 2.0-flödet. Du kan lämna ett svar, eller skapa trackback från din egen sida.

Liknande inlägg:

• Smak
• Förberedande konstskolor
• Läskigt tema
• Folkhögskolor
• Ge mig själv en uppgift